måndag 20 maj 2013

David det här är till dig...






Jävligt otur för mig att jag fortfarande saknar dig. Den kärlek jag kände för dig starkare än alla andra kärlekar. Det du gjorde sitter som en djup tagg i mitt hjärta. Vissa saker som får mig att tänka på dig kan fortfarande ge mig extrem ångest och panik attacker. Det du gjorde kanske var för dig inget, men mig allt. Jag önskar jag aldrig träffat dig. jag är en förlåtande och snäll tjej, men dig kan jag aldrig förlåta. Alla våra minnen är bara smärtfyllda svarta håll eftersom inget är sant, allt var en lögn från din sida.


Jag hoppas du aldrig hör av dig igen till mig. Men du brukar ha förmågan att poppa upp som gubben i lådan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

9 kommentarer:

Anonym sa...

Om du bara vet hur räds jag vart att förlora honom till dig. Så som han pratat om dig...

Mamma Lelle sa...

Då feg du är som går under anonym.

Anonym sa...

Må jag vara. Men du vet ju vem jag när ändå...

Www.livetmesimon.se
Sofia- Mamma till Simon

Mamma Lelle sa...

Hur kunde du ens komma på tanken att addade min insta profil?

Anonym sa...

Hade ingen aning att det var du. Har aldrig sett en bild på dig så hur skulle jag veta? Jag tyckte din profil var intressant. Jag följer som du ganska många LCHF-are och kom in på din via nån annan.

Det var först när jag läst det här jag fattade vem du var.

Mamma Lelle sa...

Då förstår jag. Fast det kunde varit en annan David eller hur?

Anonym sa...

Absolut, om man inte känner till er historia och läser igenom din blogg. Då är det rätt solklart. Tysklandsresa, bankomater osv. Jag är glad att jag läste eftersom jag får din syn på det hela också. Och inte bara hans. Jag visste inte att du existerade före februari/mars 2012. Hade ingen aning.

Beklagar verkligen förlusten av din mamma. Har själv min mamma svävar mellan liv och död efter en hjärnblödning för ett par veckor sen.

Mamma Lelle sa...

Det är verkligen Inge kul när det händer i familjen. Jag hoppas din mamma klarar sig.

Jag vet ju inte vad David sagt till dig. Men han sårade mig extremt djupt och förde mig bakom ljuset ordentligt. Vissa dagar önskar jag verkligen inte att jag träffat honom. Men trots allt önskar jag honom all lycka i världen

Anonym sa...

Det jag läst, och det han berättat (jag tvingade honom till att berätta allt även om jag kanske inte mådde så bra av att veta) stämmer rätt bra.
Men jag vill att du ska veta och det här har jag velat skriva/säga länge men eftersom jag inte haft nån kontaktväg till dig inte kunnat. Det var inte David som valde att han skulle bli pappa igen. Det var jag, bara jag. Men jag gav honom ett val om han ville vara delaktig eller ej. Och jag tror du liksom jag vet att barnen är det viktigaste för David.

Om du vill, finns jag på sofia@t17.se ifall du har frågor eller bara vill hata mig lite. Du får det, för jag skulle känt exakt som du i samma situation.

Tack för dina ord om mamma.